Rulle vuollelii davvisámi tekstii
Jållerda vuolus julevsámegiel versjåvnnåj
John Savio-prisen 2025 tildeles billedkunstner Synnøve Persen (f. 1950, Bevkop/Beavgohppi), for hennes kunstneriske virke og utrettelige arbeid for å styrke rammevilkårene for samiske kunstnere. Savioprisen er opprettet av Bildende Kunstneres Hjelpefond i samarbeid med Samisk Kunstnerforbund/Sámi dáiddačehpiid searvi og Nordnorsk kunstmuseum/Davvi Norgga Dáiddamusea. Prisen deles ut annethvert år og har som formål å skape oppmerksomhet om kunst med forankring i samisk kultur. Årets tildeling hedrer Persens banebrytende innsats for samisk kunst og samiske kunstneres rettigheter gjennom flere tiår.
Synnøve Persen: Davvi I / Nord I, 2025. Akryl, 100 x 100 cm. Foto: Kjell Ove Storvik.
© Synnøve Persen / BONO 2025
Det nordlige landskapet er gjennomgangstema i Synnøve Persens abstrakte malerier. Forbindelsen mellom kultur og natur står ofte sentralt i verkene, gjennom subjektive inntrykk av stemninger og scenarioer i det arktiske landskapet. I Persens verk kan man finne skildringer av mytiske temaer, der referansene primært er naturkrefter, snarere enn formasjoner i naturen.
Synnøve Persen har vært en sentral skikkelse på den samiske kunstscenen i Sápmi, i Norge og internasjonalt siden 1970-tallet. Hun ble uteksaminert ved Statens kunstakademi i 1978, og kan vise til flere separatutstillinger, blant annet ved documenta 14 i Athen, Samisk senter for samtidskunst/Sámi Dáiddaguovddáš og Tromsø kunstforening/Romssa dáiddassida. Hun har i tillegg gjennomført flere utsmykkingsoppdrag, og verk av kunstneren er innkjøpt til en rekke offentlig bygg.
Persens engasjement har aldri gått upåaktet hen. Allerede på slutten av 1970-tallet vakte hun oppsikt da hun fremmet forslag om et eget samisk flagg – et flagg som nå er kjøpt inn av Nasjonalmuseet. Samtidig var hun en pådriver for de første utstillingene med og av samiske kunstnere på norsk side av Sápmi. Persen var med på å stifte Samisk kunstnergruppe (Masi-gruppen/Mázejoavku), som ble en forløper for etableringen av Samisk Kunstnerforbund/Sámi dáiddačehpiid searvi. Hun har i tillegg vært en nøkkelfigur i arbeidet med å sikre samiske kunstnerstipender, etablering av Samisk senter for samtidskunst/Sámi Dáiddaguovddáš, og kampen for realiseringen av et Samisk kunstmuseum – et arbeid som fortsatt pågår.
Juryen fremhever Persens helhetlige kunstnerskap og hennes sterke engasjement for samisk kunst og samfunnsliv som hovedbegrunnelse for tildelingen: – Synnøve Persen er en av de mest markante kunstnerne i det samiske kunstfeltet, og hennes kamp for samiske kunstneres rettigheter er uten sidestykke. Hun har aldri gått stille i dørene, og hennes innsats har vært avgjørende for det samiske kunstfeltets utvikling. Det er på bakgrunn av dette vi tildeler henne John Savio-prisen 2025, sier juryen i sin begrunnelse.
Om tildelingen uttaler Synnøve Persen:
- Det er en ære å bli tildelt John Savio-prisen 2025. Det har stor betydning for samisk kunst og samiske kunstnere å ha en slik høythengende pris. Prisen løfter fram hele den samiske kunsten og ikke minst kunstneren som mottar den, på en verdig og aktuell måte.
Les hele uttalelsen fra Synnøve Persen her.
John Savio-prisen 2025 er på 200 000 kroner og deles ut ved en seremoni og feiring ved Nordnorsk Kunstmuseum/Davvi Norgga Dáiddamusea i Bodø/Bådåddjo 22. august. En presentasjon av kunstnerskapet, også i regi av Nordnorsk Kunstmuseum/Davvi Norgga Dáiddamusea, åpnes for publikum i løpet av siste kvartal 2025, ved museets avdeling i Tromsø/Romsa.
Juryen for Savioprisen er sammensatt av to representanter fra Samisk Kunstnerforbund/Sámi dáiddačehpiid searvi, og én representant fra Nordnorsk Kunstmuseum/Davvi Norgga Dáiddamusea. Årets jury har bestått av Lene E. Westerås (billedkunstner og forfatter), Grethe Gunneng (billedkunstner) og Liv Brissach (kurator ved Nordnorsk Kunstmuseum/Davvi Norgga Dáiddamusea).
Synnøve Persen er i juni aktuell med separatutstilling på Galleri Zink i Lillehammer. Utstillingen åpner i forbindelse med litteraturfestivalen, hvor hun også deltar som forfatter. Der viser hun 15 nye malerier, malt det siste halvåret. I disse maleriene har Persen gått tilbake til en motivkrets hun arbeidet med for cirka 45 år siden. Havet og himmelen med horisontlinjen, et motiv som opptar henne.
Se Synnøve Persens hjemmeside for CV og verksgalleri: synnovepersen.no
Nordsamisk
Synnøve Persen oažžu John Savio -bálkkašumi 2025
– Synnøve Persen lea máŋggaid logijagiid leamaš sámi dáidaga ja kultuvrra nana ovddideaddji sihke iežas dáiddárdoaimmaid bokte govvadáiddárin ja diktačállin, ja maiddái áŋgiris fágapolitihkalaš doaibmama olis.
jury ákkastallamis
John Savio -bálkkašupmi 2025 geigejuvvo govvadáiddár Synnøve Persenii (r. 1950, Beavgohpis) su dáiddárdoaimmas ja go váibameahttumit lea ovddidan sámi dáiddáriid rámmaeavttuid. Bildende Kunstneres Hjelpefond (Norgga govvadáiddáriid doarjjafoanda) lea ásahan Savio-bálkkašumi ovttasbarggus Sámi dáiddačehpiid servviin ja Davvi-Norgga dáiddamuseain. Bálkkašupmi geigejuvvo juohke nuppi jagi. Ulbmilin lea čalmmustahttit dáidaga, man vuolggasadjin lea sámi kultuvra. Dán jagi bálkkašumiin gudnejahttet Persena, gii áŋgiris bargguinis lea máŋggaid logijagiid rahpan luotta ja ovddidan sámi dáidaga ja sámi dáiddáriid vuoigatvuođaid.
Davviguovlluid eanadat lea dávjá mielde Synnøve Persena abstrákta njuohtamiin. Kultuvrra ja luonddu oktavuohta lea dávjá su bargguid váimmusin, go son gaskkusta subjektiivvalaš vásáhusaid dovdduin ja miellalágiin árktalaš eanadagain. Persena dáidagat válddáhallet myhtalaš fáttáid, mat čujuhit vuosttažettiin luonddufámuide, eaige nuge luonddu hámiide.
Synnøve Persen lea leamaš sámi dáiddamáilmmi guovddážis Sámis, Norggas ja riikkaidgaskasaččat 1970-logu rájes. Son gárvvásmuvai Stáhta dáiddaakademiijas 1978 ja lea dan rájes doallan máŋggaid sierračájáhusaid, earret eará Atena documenta 14 oktavuođas, Sámi dáiddaguovddážis ja Romssa dáiddasearvvi olis. Son lea maid čiŋahan ollu viesuid ja su dáidagiid leat oastán ollu almmolaš lanjaide.
Persena áŋgiris bargu ii leat báhcán fuomáškeahttá. Jo 1970-logu loahpas su jietna gullui, go son evttohii ásahit sierra sámi leavgga – ja Nationálamusea lea oastán dan álgoleavgga. Seammás son barggai áŋgirit sámi dáiddáriid vuosttaš čájáhusaid ovdii, mat lágiduvvojedje Norgga beale Sámis. Persen lei mielde álggaheamen Máze-joavkku, ja dan barggu joatkkan ásahuvvui Sámi dáiddačehpiid searvi. Son lea maid leamaš njunušbargin go leat sihkkarastán sámi dáiddárstipeanddaid, ásahan Sámi dáiddaguovddáža ja son lea leamaš – ja lea ain – mielde dáistaleamen Sámi dáiddamusea ovdii.
Jury deattuha ahte juolludeami váldovuođuštussan lea Persena ollislaš dáiddárdoaibma ja su nana áŋgiruššan sámi dáidaga ja servodaga ovdii: – Synnøve Persen lea okta eanemus mearkkašahtti dáiddáriid sámi dáiddasuorggis, ja su bargu sámi dáiddáriid vuoigatvuođaid ovdii lea áidnalunddot. Son lea álo dadjan jitnosit iežas oaiviliid ja su áŋgiruššan lea mearkkašan hui ollu dasa, ahte sámi dáiddasuorgi lea ovdánan dálá dillái. Dainna duogážiin mii juolludit sutnje jagi 2025 John Savio -bálkkašumi, jury cealká ákkastallamisttis.
Synnøve Persen cealká juolludeami birra ná:
- Lea gudni oažžut John Savio -bálkkašumi 2025. Lea stuorra mearkkašupmi sámi dáidagii ja sámi dáiddáriidda, ahte mis lea dakkár alla dási bálkkašupmi. Bálkkašupmi lokte árvvolaš ja áigeguovdilis vugiin oidnosii visot sámi dáidaga ja erenoamážit dáiddára, gii bálkkašumi oažžu.
Loga Synnøve Persena olles cealkámuša dás.
John Savio -bálkkašupmi 2025 lea 200 000 ruvnno ja dat juhkkojuvvo seremoniijas ja ávvudoaluin, maid lágidit Davvi-Norgga dáiddamuseas Bådådjos borgemánu 22. beaivve. Persena dáiddalaš doaibma ovdanbuktojuvvo maiddái Davvi-Norgga dáiddamuseas, Romssas, 2025 čavčča.
Savio-bálkkašumi jurys leat guokte Sámi dáiddačehpiid searvvi ovddasteaddji ja okta Davvi-Norgga dáiddamusea ovddasteaddji. Dán jagi jurys leat leamaš mielde Lene E. Westerås (govvadáiddár ja girječálli), Grethe Gunneng (govvadáiddár) ja Liv Brissach (Davvi-Norgga dáiddamusea kuráhtor).
Synnøve Persenis lea geassemánus sierračájáhus Galleri Zinkas Lillehammeris. Čájáhus rahppojuvvo girjjálašvuođariemuid oktavuođas, maidda son maid searvá girječállin. Čájáhusas leat 15 ođđa njuohtama, maid son lea njuohtan maŋimuš jahkebealis. Daid njuohtamiin son máhccá motiivvaide, maiguin son lea bargan sullii 45 jagi dassá. Mielde lea mearra ja almmiravda, mat leat lahka su váimmu.
Se Synnøve Persens hjemmeside for CV og verksgalleri: synnovepersen.no
Lulesamisk
Synnøve Persen oadtju John Savio-gudnebálkáv 2025
– Synnøve Persen la moadda lågevjagij tjadá årrum gievras vuojediddje sáme dájdda- ja kultuvrraiellemij, tjabu ietjas dájdalasj bargo baktu gåvvådájddárin ja poehttan, ja suv fáhkapolitihkalasj berustimijn.
árvustallamjuohkusa merustallamis
John Savio-gudnebálkká 2025 juolloduvvu gåvvådájddárij Synnøve Persenij (riegádam 1950, Beavgohpen) suv dájdalasj dåjma diehti ja sávres bargo åvdås nannit rámmaævtojt sáme dájddárijda.
Gåvvådájddárij Viehkkefoannda le ásadam Savio-gudnebálkáv aktisasjbargo tjadá Sáme Dájdatjiehpij Siebrijn ja Nuortta-Vuona Dájddamuseajn (Nordnorsk Kunstmuseum). Gudnebálkká juolloduvvu fært nuppe jage, ja dan ulmme le sjivnnjedit vetsadimev dájda birra tjanástagájn sáme kultuvrraj. Dán jage gudnebálkká guddnet Persena buosjes ratjástimev sáme dájda åvdås ja sáme dájddárij rievtesvuodaj diehti moadda lågevjagij tjadá.
Nuorttalij duobddága li álu tiebmán Synnøve Persena abstrákta dájddamállagijn. Aktijvuohta kultuvra ja luondo gaskan álu tjuodtju guovdátjin suv dagojn, subjektijvvalasj ávastime tjadá vuojgijs ja miellavájnojs arktalasj duobddágin. Persena dagojn mij máhttep gávnnat gåvvidimijt jahtos tiemájs, gånnå referánsa vuostatjin li luonndofámo, ienni gå háme luondon.
Synnøve Persen la årrum guovdásj ulmusj sáme dájddasienan Sámen, Vuonan ja rijkajgasskasattjat 1970-lågo rájes. Sån åhpadusájn gergaj Stáhta dájddaakademijan (Statens kunstakademi) jagen 1978, ja sån máhttá vuosedit moadda sierravuosádusájda, duola degu documenta 14 Athenan, Sáme Dájddaguovdátjin ja Råmså Dájddasijdan. Sån la duodden tjadádam moadda hiervvimdahkamusájt, ja suv dago li oastedum moadda almulasj tsiekkadusájda.
Persena buosjes berustibme ij la goassak årrum berustahtek. Juo 1970-lågo gietjen sån båvtij berustimev gå oajvvadij sierra sáme slávgáv - slávggá mij dálla le oastedum Nasjonálmuseas. Sæmmi ájge sån lij hasodiddje vuostasj vuosádusájda sáme dájddárij Vuona biele Sámen. Persen lij fáron vuododime Máse-juohkusav, mij sjattaj álgadiddjen Sáme Dájddatjiehpij Sæbrráj. Sån la duodden årrum åvdåstiddje bargon sihkarasstemin sáme dájddastipendajt, vuododimen Sáme Dájddaguovdátjav, ja doaron ásadit Sáme dájddamuseav - barggo mij világa le jådon.
Árvustallamjuogos dættot Persena åbbålasj dájddárdåjmav ja suv nanos berustimev sáme dájdas ja sebrudakiellemis oajvvevuodon juollodibmáj: - Synnøve Persen la akta daj ájnnasamos dájddárijs sáme dájddasuorgen, ja suv doarro sáme dájddárij rievtesvuodaj åvdås ij la máhttelis buohtastahttet majnak. Sån ij la goassak sjávot vádtsám uvsaj tjadá, ja suv ratjástibme le årrum låhpalasj sáme dájddasuorge åvddånahttemij. Dájna duogátjijn mij juollodip sunji John Savio-gudnebálkkáv 2025, javllá árvustallamjuogos ietjas vuodustimen.
Synnøve Persen javllá dáv juollodime birra:
– Le guddne oadtjot juollodum John Savio-gudnebálkáv 2025. Le stuorra mierkkidus sáme dájddaj ja sáme dájddárijda jut miján la dakkár alladáse gudnebálkká. Gudnebálkká låppti åvddån ålles sáme dájdav ja ij unnemusát dájddárav guhti oadtju davva, árvvogis ja ájggeguovddelis vuoge milta.
Lågå Synnøve Persena ålles javllamusáv dánna.
John Savio-gudnebálkká 2025 le 200 000 Vuona kråvnå ja dat juogeduvvá seremonijan ja ávvudallamin Nuortta-Vuona dájddamusean Bådåddjon bårggemáno 22. biejve. Duodden la gárvedime vuolen Persena dájddárdåjma åvddånbuktem Nuortta-Vuona Dájddamusean Råmsån, 2025 tjavtja.
Savio-gudnebálká árvustallamjuohkusin li guokta Sáme Dájddatjiehpij Siebre åvdåstiddje, ja akta Nuortta-Vuona dájddamusea åvdåstiddje. Dán jage árvustallamjuohkusin li årrum Lene E. Westerås (gåvvådájddár ja girjjetjálle), Grethe Gunneng (gåvvådájddár) ja Liv Brissach (kuratåvrrå Nuortta-Vuona dájddamusean).
Synnøve Persen la biehtsemánon ájggeguovddelis sierravuosádusájn Galleri Zinkan Lillehammerin. Vuosádus rahpá girjálasjvuodafestivála aktijvuodan, gånnå sån aj oassálasstá girjjetjállen. Danna sån vuoset 15 ådå dájddamállagijt, mállidum maŋemus jahkebielen. Dáj dájddamállagij la Persen máhttsam motijvvabiráldissaj majna sån bargaj birrusij 45 jage dán åvddåla. Merra ja almme almemáddarijn, motijva ma li suv vájmo lahka.
Se Synnøve Persens hjemmeside for CV og verksgalleri: synnovepersen.no